Länkar till historien

Institutionen för informationsteknologi

Om polacksbacken.uu.se

Dessa webbsidor hanteras av intendenturen.

Här finns information om intendenturens service. Dessutom länkar vi till all verksamhet inom Polacksbackens intendenturområde som omfattar Informationsteknologiskt centrum och Ångströmlaboratoriet.

Tillfälligt stängt

Verksamhet datum, tid
Entredörrarna hålls låsta  22 dec - 11 jan
Receptionen samt nyckel och passerkort hantering 22 dec - 11 jan

Ångströmlaboratoriet

Ångströmlaboratoriet har sitt namn efter Anders Jonas Ångström och hans son Knut Ångström som bägge var professorer vid Uppsala universitet.

Anders Jonas ÅngströmKnut Ångström
Anders Jonas ÅngströmKnut Ångström

Anders Jonas Ångström (1814-1874)

Anders Jonas Ångström gjorde väsentliga insatser inom flera av fysikens områden, men är mest känd som en av grundarna av den optiska spektroskopin. Den av honom införda enheten för ljusvåglängd antogs som internationell enhet och fick namnet "ångström" (1Å = 0.1 nm). Ångströmlaboratoriets logotyp utgörs av hans namnteckning och ses i den vänstra menyn på dessa sidor.

Knut Ångström (1857-1910)

Knut Ångström som var son till Anders Jonas Ångström, ägnade en stor del av sin forskning åt strålningen från solen, speciellt solarkonstanten. Han var en skicklig konstruktör av instrument, och hans pyrheliometer för mätning av solstrålningens intensitet antogs 1905 som internationell standard.

Men med den moderna fysiken följer en fortgående specialisering. Det är inte längre möjligt att i likhet med Anders Jonas eller Knut Ångström behärska hela fysiken. Numera får "far och son Ångström" ersättas av grupper av forskare som var och en bidrar till ett effektivt samarbete. Man är starkt medveten om kopplingen till andra ämnesgrenar och om vikten av samverkan över ämnesgränserna. Det är ju faktiskt samma materia som såväl fysiker som kemister, biologer och medicinare har att utforska.

På plan 1 i hus 1 på Ångströmlaboratoriet finns en utställning om Ångström.

Mer om familjen Ångström finns att läsa här.

Text: Professor emeritus Olof Beckman